Hållbarhet Ordlista

AOX

En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt.

Avsalumassa

Massa som säljs till papperbruk utan egen tillverkning av sådan massa.

Barkpanna

Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion.

Barrved

Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved.

Biobränslen

Förnyelsebara bränslen som kommer från växtriket till exempel från ved, inklusive svartlut och bark.

Blekning

Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. I Skärblacka används miljöanpassad ECF-blekning utan klorgas.

BOD7 (Biochemical Oxygen Demand)

Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer.

COD (Chemical Oxygen Demand)

Kemisk syrefröbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.

Deponi

Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former.

ECF-blekning (Elementary Chlorine Free)

En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid istället för klorgas.

Emission

Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten.

Fosfor (P)

Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av döda växter.

Fossila bränslen

Bränslen baserade på organiska kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och naturgas.

Fluting

Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Tillverkas av ny- eller returfiber.

Halvkemisk massa

Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering).

Indunsta

Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från, exempelvis, svartlut varigenom torrhalten höjs.

ISO 14001

Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem.

Kondensat

Ämnen som vid kylning kondenserat från gasform till flytande form, till exempel ånga som kondenserats till vatten.

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Har t.o.m 1998 skött den tillståndsprövning (koncessionsärende) som större anläggningar och industrier måste genomgå. Koncessionsnämnden har fr.o.m 1999 ersatts av miljödomstolar.

Kontrollprogram

Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att säkerställa att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras.

Kväve (N)

Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av döda växter.

Kväveoxider (NOx)

En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till saltpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt.

Lakvatten

Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från, till exempel, en deponi.

Lignin

Vedämne som utgör ca 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninget löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut som förbränns i sodapannan för energiutvinning.

Luftad damm

Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bl.a COD, BOD och AOX i avloppsvattnet.

Lövved

Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skriv- och tryckpapper.

Mesaugn

Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåtervinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk.

MG-papper (monoglättat)

Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav.

Miljöaspekter

De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar.

Miljökonsekvensbeskrivning

Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön.

Recipient

Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp.

Renseri

Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning.

Returfiber

Fibermaterial som tidigare ingått i en pappers- eller kartongprodukt.

Skrubber

Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen.

Sodapanna

En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen.

Sulfatmassa

Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck vid hög temperatur med s k vitlut natriumhydroxid och natriumsulfid). Sulfatmassa kallas även kraftmassa.

Svartlut

Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassetillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är förutsättning för både miljö och ekonomi.

Svaveldioxid (SO2)

En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn.

Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering.

Säckpapper

Papper med hög hållfasthet för säcktillverkning, framställs av barrvedssulfatmassa.

Vitlut

Namn på den kokvätska som används vid sulfatmassatillverkning. Vitlut innehåller natriumhydroxid och natriumsulfid.

Wellpapp

Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan.